
Idag så avslutade jag min AdHd screening, det visade sig att jag har en klar diagnos eftersom att jag svarade så bra på medicinen i januari så har det nog aldrig varit en fråga utan en bekräftelse på att det verkligen var adhd. Jag var helt enkelt säker på att det skulle bli en diagnos av det. Det har även de som jag bollat frågan med också varit säkra på.
Nu så kan jag bara säga det att jag är lättad. Det visade sig att jag har en bra allmänbildning och en bra förståelse för det mesta. Jag brister i att kunna hålla min koncentration samt att jag har svårigheter med att organisera och att hålla rutiner. Många av de övningar jag gjorde visade att jag ligger över medel, det är ett resultat som lyfter mig.
Jag vet egentligen inte hur jag skriver och formulerar detta just nu för jag är helt slut efter nästan tre timmars grillning. Totalt så har jag suttit i sex timmar med en massa tester och efter förra fången så var jag också helt slutkörd men också väldigt frågande och orolig för mina resultat.
Det visade sig ju att jag ändå är ganska så begåvad och förutom det handikappet som nu ska följa mig för resten av livet, så vet jag att jag är fullt kapabel med att uppnå mina drömmar.
Jag vill tacka alla på vuxenpsykiatriska avdelningen för ett gott samarbete och jag är enormt glad och tacksam för att jag genom dem har förstått att man inte behöver vara rädd att uppsöka hjälp när man misstänker en möjlighet att allt inte är som det borde.
Nu är det bara kämpaviljan som ligger mellan mig och mina drömmar. En säker sak är att jag nu äntligen kan ta tag i de andra lösa trådar som binder fast mitt liv med mitt gamla. Jag har mycket att ta ikapp och många trådar att knyta ihop, men jag har bara börjat.
Ett deffinitivt slut för många av de spöken som hemsökt mig genom åren, nu kan jag verkligen ta mina första steg ut i det liv jag velat sen det att jag var liten, men fortfarande vara säker på att jag är inte ett dugg sämre än någon annan. //Johan
Gina
8 april 2010 18:48
Vad skönt att få ett slut på alla funderingar!
Ta stora starka kliv, och glöm inte att det finns de som aldrig tyckt att du varit sämre på varken det ena eller andra sättet!

Linda
8 april 2010 21:48
Testa här:
Har du ett Indigobarn eller är du själv enIndigo?
Det är viktigt att komma ihåg att Indigobarn är individer och kommer i många olika nyanser.
Om du svarar positivt på 14 eller fler av nedanstående egenskaper är du eller ditt barn troligen en Indigo. Om du svarar positivt på mellan 11 och 13 av nedan listade egenskaper är du/ditt barn förmodligen en Indigo i utveckling eller en Indigo som blivit nedtryckt av auktoriteter och/eller medicinerats med t ex Ritalin. Om du är vuxen och känner igen dig kan du vara ett av de tidiga Indigobarnen, födda före 1978 som kommit för att lägga grunden för den stora massan som skulle komma senare.
Indigobarn kan ha följande egenskaper:
•Stark vilja
•Födda 1978 eller senare
•Egensinnig
•Kreativ, tycker om musik och/eller andra konstnärliga uttryckssätt
•Dragning till droger eller andra beroenden
•En "gammal själ"
•Intuitiva och synska (har kanske sett änglar eller andar)
•Benägenhet att isolera sig antingen genom att agera aggressivt eller att bli inåtvända
•Oberoende och stolta trots att de konstant ber dig om pengar
•Har en djup önskan att hjälpa världen
•Pendlar mellan låg självkänsla och ”grandiositet”
•Blir lätt uttråkade
•Kan ha fått diagnosen ADHD eller ADD
•Har sömnsvårigheter, mardrömmar och/eller är rädda för att somna
•Har eller har haft depressiva perioder
•Söker djupa och varaktiga förhållanden till vänner
•Får lätt kontakt med djur
•Andra tendenser:
•Häftigt humör
•En krigares själ
•Vet när människor ljuger eller handlar utan integritet
•Har mycket av den indigoblå färgen i sin aura
•Mycket känsliga för alla typer av energier utifrån
•Känsliga för kemikalier och icke naturliga tillsatser i födan
Mycket fin blogg tack för att du tittade in oss mig välkommen åter
http://lindaspiritualism.bloggplatsen.se

"Akta mannen, ingen outing"
9 april 2010 21:01
Tjenare. Skrev mitt hemliga alias och hoppas du fattar vem det är? Jag vet hur bra det känns att få diagnosen, även om man visste det innan det var stämplat i ett papper. Fick min diagnos för några år sen och medicinerar med både Concerta och Ritalin. Mitt största problem har alltid varit det du nämner är ett stort hinder för dig, dvs att organisera och hålla rutiner. Det andra jag haft stora problem med är aggressivitet (haha, otippat va?), som dock har blivit mkt bättre med åren (tänk dig mig som barn!). Du skriver (verkar förvånad?) att du är begåvad FÖRUTOM det handikapp som ska följa dig resten av livet. Jag ser ADHD som en gåva! Verkar det konstigt? Visst har jag, precis som du mått väldigt dåligt i perioder, men tror du själv att du hade haft de kunskaper du har nu (som du är mkt bra på) om du inte haft diagnosen? Jag har diagnosen ADHD med lätta inslag av autism, då jag lätt "snöar" in på ämnen jag tycker är intressanta. Jag blir alltså "pundig" utan att "punda" om du förstår? Därmed har jag fått en otroligt stor kunskap inom ett antal områden, där jag är nästintill "autistiskt" kunnig! Detta är jag glad för, då jag troligen inte hade haft samma kunskap, eller samma livsstil (sysselsättning, fritid m.m.)som jag har förmånen att ha nu. Jag driver ett eget företag som växer för varje dag som går, och är min egen chef inom något jag kan väldigt bra! Så se inte diagnosen som negativ, då jag helt ärligt inte skulle välja bort den....
Piz aot..